Trump tar sig vatten över huvudet
Trumps återkommande nya utspel har en gräns som kan definieras med hjälp av en modell för management. Den som orkar, vill och kan bör göra jämförelser. Trump kan ses mer som storföretagsledare och business-person och mindre som statsman. Därför är managemodell enligt McKinsey användbar. Det finns dock en genväg – använd talesättet att ”ta sig vatten över huvudet”. Trump tar risker som inte kommer fram enbart med rapporter om en enskild åtgård. Trump har länge haft en lista på drömprojekt som övergår mänsklig förmåga. Det ökar risken för kollaps av Trumps administration. I dagarna är Grönlandsfrågan främst och kräver enorma insatser och uthållighet att fullfölja. Där finns faran att andra utspel skär sig, pajar, utöser krigshandlingar, folkliga protester och andra förutsebara eller icke förutsägbara konsekvenser. Därför bör ökad uppmärksamhet riktas mot problemet/fenomenet att ”ta sig vatten över huvudet”. Det räcker inte med att inregistrera ”Trump always chickens out”, TACO, som de allt mer talrika och modiga opponenterna uttryckt saken.
Trump ökar trycket på EU
Sverige finns på listan av länder som hotas med strafftullar på grund av deltagande i militära övningar på Grönland. Det finns ingen enkel lösning på utspelet från USA. Att kontra med införseltullar är ingen bra lösning. Förlorade jobb i USA torde vara en adekvat konsekvens. Ekonomiskt vansinne kan det kallas och det kan trappas upp. Om man ser på den samlade effekten för en lång rad länder ökar komplexiteten och risken för långvariga negativa effekter för handeln.
EU och Sverige har många möjligheter att kontra, med det gör det hela ännu värre.
Kris-och krigsrisk, skilda tonlägen
Media tycks göra stora skillnader i rapporteringen av hur kris- och krigsrisker bedöms av professionen. Aftonbladet hade igår en intervju med chefen för MUST, Thomas Nilsson. Han berättar osminkat om riskerna. En bedömning är att om Ukraina-kriget upphör skulle Ryssland omdirigera stora resurser längs gränsen mot de baltiska länderna och Finland. Därmed skulle Sverige få kännbar närhet till Rysslands krigsmakt. I tidigare intervjuer med Sveriges ÖB Michael Claesson har han lagt fram att ett krig med Ryssland kan börja nu och när som helst.
Detta är ett urval av artiklar i AF. Något sådant är svårt att tänka sig i föredragsform under Folk & Försvar, rikskonferens 2026 som pågår 11–13 januari i Sälen. Där kan nog det mesta sägas mellan skål och vägg. Men även informella samtal fordrar disciplin för att rykten inte ska spridas. Föredragen hålls nog strama, om än mycket allvarsamma.
Mercosuravtalet, livsmedel
Frihandelsavtalet mellan EU och Sydamerika får stor uppmärksamhet med avseende på de ekonomiska effekterna.
Etiska frågor i samband med produktion av livsmedel har inte fått den uppmärksamhet som är motiverad. Avståndet mellan producent och konsument ökar på en rad områden, som för produktionen av nötkött och fjäderfäkött. Observationer in situ gjorda av djurrättsaktivister inom djurhållning och slakt försvåras. Nu får det internationella samarbetet för djurrättsfrågor stora utmaningar att bevaka och beivra djurplågeri och missförhållanden av flera slag. Bevakningen av all livsmedelsproduktion, som användningen av bekämpningsmedel, kommer att behöva utvecklas och utökas. Utöver jordbruksområdet finns behov att utveckla bevakningen.
Fredagsintervjun i SR P1 med Sveriges utrikesminister
Utrikesministern klamrar sig fast vid folkrätten i intervjun. Det har ju visat sig vara av noll och intet värde i USA:s invasion av Venezuela. Folkrätten kommer av allt att döma kunna åsidosättas av Trumps administration. Intervjun med Sveriges utrikesminister kännetecknas av fortsatt naivitet. Geopolitiskt kan det vara så att de tre världsmakterna nu avvaktar tidpunkten för sina erövringar: Venezuela och Grönland till USA, Taiwan till Kina och Ukraina till Ryssland. Det är sadelpunkten i en flervariabel analys av världsläget, som det verkar idag, efter många års positionerande. På Taiwan har de kinavänliga ökat sitt inflytande enligt media. Ukraina kommer inte att få det stöd av EU som utmålats, vilket troligen leder till att Ryssland kan diktera villkoren för fred.
Droppen som bringar bägaren att rinna över…
… i tillblivelsen av en multipolär värld. Ett svårbemästrat argument från Trumps administration har kommit. Saxat från AF 23.31 idag:
– Om inte vi tar Grönland, kommer Ryssland eller Kina att göra det. Och jag vill inte ha dem som grannar.
Det sa USA:s president Donald Trump på ett pressmöte alldeles nyss. En reporter frågade varför Trump behövde kontrollera Grönland för att försvara ön. –Du försvarar inte platser du hyr, du försvarar platser du kontrollerar, svarade presidenten. Det kan vara argument som producerats efter världsopinionens reaktioner. Om USA hade för avsikt att behålla sin roll i NATO, då hade argumentet inte kommit fram. Så USA har gjort som en vinnare kan och bör göra, nämligen att först skapa ett problem för att sedan själv lösa problemet.
Sveriges historia som förrädarnation
Spåren efter svek går aldrig ur. Är vi på väg att göra ett historiskt svek mot Danmark genom undfallenhet för Trump och hans hov? Det finns ännu inte en stark reaktion från svenskt håll mot Trumps hot mot Danmark och Grönland. Det sägs att tystnaden och undfallenheten är ett medvetet sätt från den svenska regeringen att inte riskera stöd från Natolandet USA i händelse av krig med Ryssland. Vad har då spelat in för en sådan hållning? Är det Sveriges undfallenhet mot Hitler och nazisterna under 2:a världskriget? Det gjorde att Sverige inte drogs in i krigshandlingar. Men arvet efter undfallenheten mot Hitler är fortfarande kännbart och till skada.
Därför är det förkastligt att upprepa handlingar som gör Sverige till en förrädarnation. Det bör gälla både mot Trumps administration och mot andra krigshetsare i samma grad. Men eftersom det nu främst handlar om USA:s hot mot Danmark bör vi koncentrera tankarna därpå. Riskerna för repressalier finns. Ett sådant område är IT och AI. Det sägs att molntjänster som ligger på europeiska värdar utgör endast fem procent. I de värsta scenarier skulle alltså USA:s techjättar kunna lamslå europeiska kunder med katastrofala konsekvenser. Likaså kan AI-jättarna stänga ute europeiska aktörer. På samma sätt som militär upprustning i EU påskyndas bör tech utvecklas med intressen som står fria från Trumps USA (vilket inte nödvändigtvis gäller hela USA).
Men viktigast och snabbast kan Sverige väcka opinion i tech-världen och hos värderingsstarka personer som innebär ett starkt stöd för Danmark i första konfliktomgången.
Jag säger då det…
Talesättet ”högmod går före fall” känns otillräckligt i fallet Trump med tanke på hans uttalande om att USA behöver Grönland. Trump har snabbt skaffat sig ovänner i Danmark och länder i hela EU. Trump har visserligen fått profil som mästare i facket one-liner. I fallet Grönland har Trump försökt håna Danmarks regering med ett skämt:
– Vet ni vad Danmark gjorde nyligen för att öka säkerheten på Grönland? De skickade dit en hundsläde till.
Det skulle vara lätt att svara med samma mynt, t.ex med:
– Vet ni vad Trump gjorde för att undgå dödsstraff för våldtäkt av minderårig? Lovat ta jobbet som hundförare på Grönland i sitt nästa liv.
Hur snackar vi världspolitik egentligen?
Är det så att vi går långt med ökande komplexitet och hotfullhet, längre än att förenkla? Blir snacket ett ”Putin” eller ett ”Trump”? Ett Ryssland eller ett USA? Därtill också lite Kina och lite EU? Vi är kanske många som inte märker hur vi står och stampar och kommer ingen vart. Man kan kalla snacket en ställföreträdande diskussion om något större mellan individer. I tankar och reflexioner inom individen själv kan komplexiteten få gränslös räckvidd. Men just i snacket mellan individer är diskussionen schablonartad med mycket ”Putin” och mycket ”Trump”. Ibland kan det bero på situationen som individerna befinner sig i. Kort om tid, men också kort om tankar. Understundom gör sig känslan av torftighet påmind. Då är frigörelsen från torftighetens bojor ett byte av samtalsämne, hur nära världskrig och massdöd man än befinner sig.
Och hur mår frugan…? Hur mår vovven…?