Tjänstepersoner och kommunledare för debatt genom externt medium

Frågan om Centrumhuset i Robertsfors har blivit en tvistefråga mellan S och C som huvudaktörer. Ett f.d kommunalråd Hans Lindgren (S) har skyllt alla bekymmer på nuvarande S-ledning.

Detta kan studeras i tidningen Mellanbygdens senaste nummer. Kommunchefen Anders Persson har fått tidningens öra genom rubriken ”Grova anklagelser”, som syftar på förre kommunalrådet Hans Lindgrens kritik. Tidningen har även tidigare haft förståelse för kommunchefens divergerande uppfattning, t.ex genom att stödja befolkningsprognosen som påstår att kommunen är på god väg mot 10.000 invånare.

Men varför ska svåra frågor för kommunen bara debatteras i externa media? Har inte kommunledningen upptäckt att det finns en webbsida robertsfors.se?

Alliansen i Robertsfors vill ha tre hållplatser i kommunen i drömmen om Norrbotniabanan

Frågan har ånyo väckts efter Centerns tidigare nederlag i remissrundan om Norrbotniabanan. Trafikverket vill bara planera för resecentrum i tätorten Robertsfors. Men då kände sig invånarna i Ånäset och Bygdeå förbigångna. Centern som är stora i de två kommundelarna lyckades inte övertyga. Nu har man listat ut att det inom ramen för Alliansen kanske går att locka väljare med ett nytt krav på hållplatser. Helt riskfritt men lika oansvarigt vad kostnaderna beträffar. Det främsta motivet torde vara att vinna majoritet för Alliansen i hösten val. Tre hållplatser för lokaltåg inom Robertsfors förblir en dröm. Det kanske gäller hela tanken med Norrbotniabanan.

Pessimismen breder ut sig med konkurrensbegränsning

Konkurrensbegränsning är en term som kan föra tanken ända tillbaks till 1950-talet med införandet av konkurrensfrämjande lagstiftning, mot konkurrensbegränsning. Hela andra halvan av 1900-talet blev en utveckling med nya oligopol. Lagstiftarna har arbetat i motvind. Nu i början av 2000-talet med Trump i USA har konkurrensbegränsning blivit ett medel i tron att det kan skapa ”America First”. Höga tullar förs in med kort varsel, inte bara mot Kina utan även mot trilskande länder i hela Amerika.

Trump har gjort det legitimt att reglera marknader genom konkurrensbegränsande åtgärder. Inom EU pågår diskussioner om hur Europa ska kunna kontra mot USA. En mycket olycklig utveckling om avarterna till konkurrens fortsätter.

Utvecklingen inom AI med Kinas svar mot USA:s techbolag genom bättre och billigare AI skapar stora konvulsioner på börser och i techbranschen. Våra allra minsta och mesigaste aktörer jamar med. Dagens dummaste utspel svarar Centerpariet i Sverige för som vill förbjuda användningen av kinesiska Deepseek i Sverige. Om det gällde skolan eller hela samhället spelar kanske ingen roll. Kan Trump kan många andra dra världshandeln in i svårartad recession.

Släktallianser, kom fram i ljuset

Vi har länge hört om klansamhället som avser grupper med invandrare i Sverige med egen rättsskipning och fientliga praktiker. Klansamhället dras ofta fram för att beskriva och förklara strukturer i den kriminella världen. Det kan man tycka är hotfullt och fientligt mot majoritetsbefolkningen med svensk nationalitet. Vilka konsekvenser har insikter om klansamhället dragits av den breda massan? Har något annat än hat och förakt skapats? En tänkbar motrörelse med samhällsengagemang hos familjer och släktrelationer är tänkbar men måste realiseras för bygga en samhällskraft att räkna med.

Vi har släktrelationer att bygga på. Det är möjligt att mobilisera släktrelationer för att försvara humanistiska värderingar mot gängvåld och kriminella strukturer i alla delar av samhället. Släktrelationer bär inte självskrivna värden med godhet och förmåga. Men släktrelationer kan tjäna som organiserande princip för att lättare finna en start och en fortsättning i arbetet att balansera de ondskefulla sidorna av klansamhället. Det finns litteratur som inspiration, t.ex Ljusets fiender av Johan Lundberg.

Trump har vind i ryggen

Att bedöma framtidsutsikterna för framgångar med Trumps politiska löften ankommer dem som har den största kännedomen om tidigare politik och ledarskap där Trump haft avgörande roll. Den överbudspolitik som bedrivits innan och efter tillträdet som president visar alltfler varningstecken. En ledare kan göra sig omåttligt populär med löften om efterlängtade program.

Oväntade och spektakulära mål verkar övertygande av bara farten. Självkritik och ödmjukhet inför svårigheterna är som bortblåsta. Ledare, ledarens närmsta personer försätter massorna i ett lyckorus. Ännu har inga bakslag identifierats och erkänts. Men bakslag kommer att komma av nödvändighet som i livets alla skiften. Vad kommer då att hända? Bortförklaringar, vägran att förstå eller vad? Om något kommer att gå riktigt ordentligt åt helvete, vad händer då? Tänk om en ekonomisk kollaps inträffar i bankväsendet! Om försöken att restaurera ekonomin misslyckas? Inflation och hyperinflation på grund av matbrist i världen? Då kan en ledare med sina närmaste personer känna sig trängda och väljer att starta krig.

Så kan vi fortsätta att spekulera. Bättre det än att naivt tro på fagra löften om fred, frihet och välstånd som bara grundar sig på löften av en president som för närvarande har vind i ryggen.

Går vi på Trumps salvelsefulla utspel?

Mycket av vad Trump fört fram innan och efter tillträdet som USA:s president handlar om förbud och repression. Till vilken kategori tullar och handelskrig ska föras är ännu oklart.

Mycket handlar också om förtigande av åtgärder, t.ex sådant som avser territoriella anspråk. Det är därför anmärkningsvärt hur Trump tagits emot. Vi får väl avvakta de 100 första dagarna som seden bjuder.

Har opinionen blivit skrämd av Trump? Vi får inbegripa hans stöd från flera av världens rikaste och mäktigaste, tech-fenomen och celebrities. Kalla kårar framkallades av Elon Musk som gör heil-hälsningar. Är Musk så obildad eller så utan impulskontroll att han inte kände vad han gjorde när han lyfte armen flera gånger som en nazi. Själv kommer jag att använda de 100 dagarna för att bättre förstå vad Trump står för.

AI – hot eller möjlighet?

av Göran Bergström, f.d. miljökonsult, Umeå

Det jag har sett av AI har varit sådant som är PK. Att diskutera klimatet med AI är inte meningsfullt. Framför allt om man börjar ställa detaljerade frågor om hur IR-strålning från jordyta absorberas av molekyler och vad som händer i nästa steg. Så min slutsats är att AI, genom sina inbyggda värderingar, kommer att förstärka det narrativ som det internationella samfundet vill förmedla. Jag tror att vaksamheten mot nyheter kommer att öka. Vem och vad kan man lita på? Möjligheten att presentera ”fake news” på ett trovärdigt sätt ökar dramatiskt.

Det hindrar inte att AI kan vara mycket användbart vid bearbetning av stora datamängder i syfte att finna mönster som är ”svåra” att upptäcka med andra metoder. Exempelvis för att ställa diagnoser. Men inget verktyg blir ju bättre än de data som vi stoppar in i beräkningarna. Sen kan jag se det som är realitet i Kina. AI används för att övervaka medborgarna och vi svenskar låter oss så gärna registreras och övervakas via mobilerna.

En slutsats som jag likaså drar är att det personliga mötet kommer att värderas högre. Den kommunikation som sker via datorer får givetvis inte med det icke verbala.

Jag såg en graf med vindkraft och betalning för den el som verken genererar. Tyvärr har jag inte lyckats hitta den igen. Blåsigt: mycket el, lågt pris ibland även minuspris, man får betala för att bli av med elen. Svag vind: låg produktion, men kanske bättre pris. Summan av kardemumman är att vindkraft inte är lönsamt. Det behövs inte någon AI för att se det, framför allt när vindkraft får en stor andel i energimixen.

Läs på Klimatupplysningen eller Klimatsans.

Flockbeteende hos svenskarna i världspolitiken

Under hela det pågående kriget i Ukraina har alltfler svenskar tagit ställning mot Ryssland och presidenten Vladimir Putin. Samtalet om kriget har i långa stycken handlat om figuren Putin snarare än om händelser på slagfältet eller lidandet bland folket. Putin, Putin, Putin… Presidenten i Ukraina har exponerats genom nyhetsinslag men har inte omtalats lika ofta och alls inte föraktfullt, trots påstådd korruption, utan med beundran för sitt mod att göra motstånd. Västmakterna med NATO, EU, USA, Polen, Frankrike och och enskilda nationer har ingått i medias rapportering men knappast på ett uniformt sätt. Flockbeteende hos svenskar kan istället iakttas i synen på Ryssland och i synen på Västmakterna som kollektiv. Detta bidrog starkt till Sveriges tvärvändning som ledde fram till medlemskap i NATO. Öppet eller synligt medlemskap skulle den illmarige kommentatorn kalla det för.

När nu USA får ny president och ledning av Trump uppstår en ny spelplan i världspolitiken. Det är iallafall vad många tror. Om Trump fortsätter sina utspel och kommer med nya drakoniska idéer uppkommer frågan vad som händer med svenskarnas syn på världspolitiken. Kommer nu en utveckling som kan kallas eftertankens kranka blekhet? Det kommer inte att behövas så mycket för att flocken byter riktning och som kan påverka även andra flockar. Men för det behövs minst en skällko. Det finns flera på gång redan nu i form av högerpartier som visat starka opinionssiffror. Ska vi gissa på svensk uppslutning bakom premiärminister Tusk och Polen? Då får också en växande flock med missnöje mot EU sitt utlopp. Det vimlar av svenskar som behöver en flock för att visa sitt missnöje med EU.

Världen håller andan inför Trumps tillträde som USA:s president

Stora utspel om sociala mediet Tik-Tok, om världens största ö Grönland som en del av Danmark, om Panama-kanalen och om Kanada har vållat reaktioner världen över. Styrkan i reaktionerna är svåra att bedöma. Det kan vara så att världsopinionen sett allt som en serie skrämskott. Tillkommer uttalanden om Ukraina, om NATO och om EU. Hela magasinet har fyrats av. Men frågan infinner sig om allt detta är en simpel management-grej, nämligen att makt kan uppnås genom att först skapa problem för att sedan med ett leende erbjuda lösningen på problemen. Lösningen, ja den fanns där hela tiden. Kanske låg lösningen dold i mössan, i den ilsket röda kepsen från början, eller så kunde lösningen växa fram i mössan på politikern med ett sjusärdeles stort självförtroende.

Hur ska Sverige förhålla sig till USA, läs Trump?

Trumps utspel om Grönland, Panamakanalen och Kanada liknar Hitlers anfall på Polen i början av 2:a världskriget. Det handlar om dominans av en stormakt över militärt försvarslösa. Vad kommer att avgöra? Kommer Trump att vinna stora militära och ekonomiska fördelar? Utan att använda militärt våld till skillnad från Hitler. Mycket talar för det. En del av bytet kommer kanske inte att synas, men väl finnas någonstans på något sätt.

Fler länder och storföretag kommer att ångra sin underkastelse till USA och NATO på relativt kort tid. Sverige likaså. Men de mest hängivna kommer att hålla tyst och smyga omkring i hopp om att gå oskadda ur en omvälvning som inte sågs komma.