Sakta övergång till krigsekonomi

Att förbereda för fortsatt försämring av det geopolitiska läget bör medföra beslut och åtgärder med skyndsamhet eller med utdragen beslutsprocess. Militär har ifråga om Ukraina varnat för att kriget kan bli mycket långvarigt. Debattören Lars Bern har upprepat sitt krav på återinförande av värnplikten. Sverige befinner sig i början av en ny epok som får genomgripande förändringar till en konsekvent krigsekonomi där griffeltavlan och kritorna knappt kommit på plats.

Aleksej Navalnyjs plötsliga död

Reaktionerna på Aleksej Navalnyjs död har varit ett fördömande av regimen Putin. En avvikande uppfattning representeras av bloggaren Jenny Piper. Hon fokuserar på en dubbelmoral som hon finner hos Väst:

Men när den 55-årige chilensk/amerikanske journalisten och youtubern Gonzalo Lira tidigare i år dog i ukrainskt fängelse efter att ha suttit inspärrad i över åtta månader under tortyrliknande förhållanden efter att ha gripits av Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) misstänkt för ”pro-ryska sympatier” då han framfört kritik mot den politik som fördes av regimen i Kiev, var det minsann locket på från hela etablissemanget.

Jenny Piper har alltsedan anfallskrigets början mot Ukraina den 24 februari 2022, där Putin ville förbjuda benämningen krig, gått till Putins och Rysslands oreserverade stöd. Hennes ifrågasättande av rapporteringen i Väst om Navalnyjs död är helt i linje med lojaliteten med Putin och Ryssland. Med samma brist på belägg som Väst går hon till attack mot västliga media.

Liksom i förgiftningsfallet augusti 2020 och andra mordförsök får vi avvakta eventuella belägg om orsaken till Aleksej Navalnyjs plötsliga död. Men resultatet är klart genom att Putin inte behöver vara rädd för konkurrens från Navalnyj i kommande presidentval senare i år, mars 2024.

”Det är här det händer”, säger kommunledningen i Skellefteå

Så säger Skellefteås kommundirektör och kommunalråd i samband med riksbankschefens besök i februari 2024. Ledningen försöker göra gällande att det mesta hänger på räntan, styrräntan som Riksbanken sätter. Att fokusera så på räntan underlättar propagandan för politikerna i Skellefteå. Om räntan inte sänks i närtid, då kan man fortsätta skylla på det. Om räntan sänks och hjulen inte börjar snurra, ja då kan man skylla på att räntan inte har sänkts tillräckligt. Men kära läsare, så dumma är varken skellefteborna eller näringslivet.

Snart kommer politiker och beslutsfattare att få kalla fötter. Förväntningarna kan visa sig vara väldigt överdrivna. Jan Blomgren, professor vid KTH, har påpekat att ”den gröna omställningen” kräver lika mycket el som Finlands samlade förbrukning.

Efter decennier av enorma skattesubventionerade satsningar på Sol & Vind bidrar de idag med ca 4 procent av världens energiproduktion. World Energy Council beräknar att det behövs 244 petawatt-timmar per år 2050, globalt. För att få NettoNoll, räknat från 2021 till 2050, behövs det då, globalt, byggas och driftsättas:

Alternativ ett: Ett kärnkraftverk på 2,1 GW varenda dag fram till 2050, eller

Alternativ två: Fyra tusen 2 Megawatt vindkraftverk varenda dag fram till 2050, plus ett kärnkraftverk på 2,1 GW/dag att ha som backup när det inte blåser. Vi måste avsätta 400 kvadratkilometer mark till vindindustrimark varje dag fram till 2050 eller

Alternativ tre: tvåhundrafemtio kvadratkilometer med sol-paneler varenda dag, plus ett kärnkraftverk på 2,1 GW/dag att ha som backup när solen inte lyser eller gått i moln.

Ovanstående saxat från Klimatsans.com av Göran Bergström, Factum Miljökonsult.

Frågan idag till kommunledningen i Skellefteå är därför: Har beslutsfattarna satt in Skellefteå i det större sammanhang som kommunen av nödvändighet är del av?

Vem blir president?

Att som svensk mediakonsument med intresse för samhällsfrågor gissa vem som blir president börjar bli farligt. Konsekvenserna kan bli så stora att man kan komma att önska sig ha hållit stor återhållsamhet. Det kan gälla andra omgången i valet av president i Finland. Det kan också gälla kommande presidentval i USA. I Finland finns risken att Alexander Stubb får griller i huvudet att vänslas med Putin i Ryssland. Eller Xi Jinping i Kina. I USA är de nuvarande pretendenterna i maktkampen, Donald Trump och Joe Biden. De visar tydliga tecken på sinnesförvirring respektive demens. Politiska reportrar talar om att välja det minst dåliga alternativet.

För mig som svensk med nästan tvångsmässigt behov att göra en förhandsbedömning, har det blivit viktigt att tänka på konsekvenserna. En finsk president hamnar i hetluften omedelbart. Och det i ett spel som kan handla om världskrig. USA:s blivande president kan komma i krig med Kina som vill erövra Taiwan. En utlösande fråga kan vara ekonomisk kollaps i Kina. Jag kan inte se någon av pretendenterna som högsta ansvarig. Det kan vara klokt att hålla sina bedömingar för sig själv och samtidigt intensifiera försök till analys bortom presidentval.

Kultur under radarn, folkkonst

Uppmärksamhet har visats i samband med de kraftiga neddragningar av offentliga medel som gjorts med förebärande av nedgången i ekonomin. Här bör påpekas att det gällt ett etablissemang i någon mening. Just nu sänds ett program i SR P1 om ”Rika Maja”, en samekvinna som sägs ha valt att ställa sig utanför samhället. Detta människoöde duger för att göra en produktion i radion, men inte fick Maja någon favör under sitt liv. Historien är full av människoöden som gett viktiga bidrag till kulturen, men aldrig fått en smula från det offentliga. Luffarna som tillverkade och sålde trådarbeten har fått komma in i värmen efter sitt försvinnande från byarna landet runt. Byggnadskulturen har förnyats och underhållits tack vare timmermän och snickare, ofta utan att erkännas för mer än flit och kroppsarbete med låg status. Måleri, tavlan till finrummet hos folket har spridits men inte fått bättre omdömen än ”hötorgskonst”. Företeelser av dessa slag har klumpats ihop under beteckningen ”folkkonst”. Det har passat konsthistoriker och kulturens byråkrater, inte sällan med kärleksbetygelser i panegyriska ordalag. Men stöd och bidrag, mycket sparsamt och sällsynt.

Debatten om neddragningar har gällt elitnivån och sådana som tidigare identifierats och som funnits med i systemet för ”kulturpengar”.

Leget?

Så skulle en bekymmerslös stockholmare uttrycka sin hälsning idag. Men aldrig har osäkerheten geopolitiskt och ekonomiskt varit större. De små stegens tyranni har medfört att det är svårt att lägga ihop alla konflikter i en stor hög. Då skulle vi kunna konstatera hur illa allt står till. En lista utan inbördes rangordning och anspråk på fullständighet kan se ut så här:

  • Kriget i Gaza och Västbanken
  • Irans inblandning
  • Jemen och terror mot sjöfarten i Suezkanalen
  • Rysslands utnötningskrig mot Ukraina och därmed USA och EU
  • Sveriges anslutning till NATO
  • Sveriges avtal med USA med okänt innehåll beträffande kärnvapen
  • Sveriges roll som uppmarschområde för USA i krig mot Ryssland
  • Medlemskapet i EU och centralstyrning. EU-valet 2024 kan visa på minskat stöd för Bryssel.
  • Vaccinfrågan som kontrollinstrument av medlemsstater i WHO
  • Beroendet av Kina i handel och industri
  • Energifrågan med osäkerhet för den sk. gröna industrin i Norrland
  • Transportväsendets problem och utbyggnad
  • Presidentval i USA
  • Förvirring nationellt och internationellt i klimatfrågan
  • Elfordonstillverkning. Volvo har beställt en viss kvantitet förbränningsmotorer

Tjena!

Sveriges Radio och neddragningar

Läs om neddragningarna. Kulturen drabbas, inte bara av mindre pengar. Tondövheten i valet av offer är lika nedslående. Cilla Benkö kommenterar neddragningarna med ett språk som är sjukt – det är första gången jag använder ordet i sammanhang som inte har med ordets ursprungliga betydelse att göra. Hon säger till exempel: ”Det är klart att det inte är en kul dag för radion”. Hon borde väl som VD kunna uttrycka vad det är istället för vad det inte är. Hon använder ett förljuget uttryckssätt som smugit sig in i språket. Finns något program för språkvård kvar, undrar jag.

Varför ta bort Kina-podden? Är någon styrelsemedlem från näringslivet rädd för kritik av diktaturen och människorättsbrotten i Kina? Varför ta bort Människor och tro? Intresset för andliga frågor är stort och i stigande! Och var hamnar en sådan kraft som Gunnar Bohlin? Och var finns vår tids klassiska musik nämligen jazzen? Det finns mer att efterlysa. Idag bör vi skjuta in oss på beslutsfattarna och deras bevekelsegrunder utöver pengar. En fråga som Public Service inte kan undgå är frågor om dold agenda hos beslutsfattarna.

Presidentval, första omgången

Finland har fått ny betydelse för Sverige. Ett skäl är Nato-inträdet som ökat intresset på många områden kan man hoppas. I svenska media har rapporter om pågående presidentval lämnats. I SR fick vi veta att efter stängning av vallokalerna planerade några av kandidaterna ”gemensamt valkaffe”. Låter det inte jättetrevligt? Nästan överdrivet. Har någon alkoholproblem som inte tål öppenhet? Att supa till eller dra en lina vore mer i tidens anda. Tack och lov tycks det inte vara fallet.

Alexander Stubb kandiderar för moderata Samlingspartiet, Pekka Haavisto har en bakgrund i Miljöpartiet de gröna. Längst till höger finns Jussi Halla-Aho för Sannfinländarna, det mest invandringskritiska partiet i Finland.

Mycket talar för att Stubb vinner första omgången. För Finland och Norden är bl.a hans språkkunskaper en stor fördel. Det geopolitiska läget är det som kräver egenskaper och kunskaper för en finsk president långt utöver det vanliga. Finska presidenter har under hela 1900-talet tillskrivits mytiska förmågor som granne till Sovjet. Ryssland har i högsta grad försökt efterlikna Sovjet och kalla kriget. Kan en stark president i Finland göra skillnad i fortsättningen?

Vindkraft till havs och estetiken

Läs Samnytt.se

Estetik kan få en avgörande betydelse när utbyggnaden av vindkraft kan komma att öka exponentiellt. Estetik för vindkraftverkens påverkan har varit med ända från början men endast som vackra ord i debatten utan märkbar effekt. På andra områden, lagar som rör nya och gamla befintliga byggnader, är skydd och estetik starkt uttalade genom reglering.

Rättsväsendet har inte resurser att göra estetisk prövning av enstaka vindkraftverk eller s.k. vindkraftsparker. En ny ordning med estetisk prövning av såväl havsbaserad som landbaserad vindkraft bör skapas. Vägen dit är ny lagstiftning som tyvärr kan ta lång tid. Därför bör en övergångsordning finnas. Rekrytering av lagfarna domare och nämndemän som ska tillämpa regler för estetik kan bli den i särklass största utmaningen för rättsväsendet och samhället.

ÖB och eftertankens kranka blekhet

Ska handlingen räknas, att registrera ett bolag under pågående tjänstgöring i försvarsmakten? Eller ska avsikten räknas som redovisas efter att ha blivit påkommen?

Kolla in denna artikel på Epoch Times!

Vi kan inte ha en ÖB som inte kan kan vara transparent för sina uppdragsgivare, staten och nationen. Ånger och efterhandsförklaring är bättre än ingenting, men räcker tyvärr inte.