Upplagan har under 2024 ökat med 200 exemplar på en total upplaga runt 20.000 exemplar. Visst, jättebra men på vilka premisser? Norrran har haft den största ekonomiska skandalen i svensk ekonomi att rapportera någonsin sedan Kreuger-kraschen, nämligen Northvolt-konkursen med alla kopplingar till Gröna-Bubblan-Ekonomin. Ändå ökade upplagen inte mer än 200 ex förra året. Framför allt ligger ökningen på den digitala utgåvan av Norran. Det vore än rimligare. Nu stundar vargatider, så även för Norran. Glättigt, ytligt positivt snack håller inte långt.
Posering vis-à-vis Northvolt
Efter konkursen, mars 2025 pågår en diskussion om ansvariga personer inom och utom företaget. I första hand dras företagsledning och de stora investerarna (pensionsfonder) i smutsen. Lokalpolitiker, allmänhet och debattörer söker nu undandra sig ansvaret. En ny parameter – posering – har tagit plats. Innebörden torde vara den good-will som en politiker eftersträvar genom att visa sig i händelseutvecklingen, ofta sådant som får utrymme i media. Om en person i framskjuten ställning inom Northvolt framträder inför media så handlar det om att skörda poäng genom att själv närvara på ett sätt som uppmärksammas i media. Ett typfall är när ett bygge ska igångsättas. Då gäller det att synas i bild nära sandhögen och de blanka spadarna som topparna i kommunen och i företaget fått för fotografering. Oppositionsledaren Andreas Löwenhöök (M) har förekommit i många sammanhang med lokalpress, främst Norran, närvarande. En dispyt har uppstått mellan Andreas Westerberg, redaktör Norran och Andreas Löwenhöök, oppositionsråd M. De anklagar varandra för att ha tagit plats framför kamerorna. Förr i tiden kallades sådana för linslöss. Nu har beteendet kommit att kallas ”posering”. Andreas Westerberg, redaktör Norran har resurserna för egen profilering. Under påsken har han dragit in sin frikyrkliga bakgrund där han passar på att göra en prognos om framtida styrkeförhållanden mellan kyrkan, f.d. statskyrkan och frikyrkan. Han basunerar ut sin bakgrund som pingstvän. Men hans etik hindrar inte att anklaga oppositionsledaren för att ljuga om sin posering vis-à-vis Northvolt. Läs dagens Norran.
Den akademiska friheten bekrigas av Trump
Här är det inte fråga om akademiska diskussioner om frihet. Trump har tagit fram grovt artilleri när han kräver Harvard University på ändringar i studieplaner med illusoriska krav mot antisemitism. Det kan inte uteslutas att han har löften att uppfylla till Israel i pågående Gaza-krig sedan 2023. Det är lika tänkbart att Trump har andra motiv i kombination, som hämndaktion mot demokraterna. Den hämndlystnaden lär aldrig klinga av.
Det föregivna motivet betecknas lite slappt som en strid om akademisk frihet. Även om hyllorna bågnar med litteratur i idéhistoria om den akademiska friheten är det svårt att definiera. Politik får inte förekomma i den diskussionen enligt gamla akademiska ideal. Men faktum är att politik gör sig påmind i många sammanhang. Ska man då säga usch!? Och tro att det funkar. Nej, kombattanterna får bära ansvaret över hur diskussionen förs, med risk att tappa i respekt hos puritaner.
Den pågående striden i USA är ett bra exempel. Den akademiska friheten betyder något för de flesta, även om tankarna är oklara. Akademiker och politiker kan båda känna sig starkt berörda. Släpp loss, analogt med juridikens fria bevisprövning!
Meningsbärande förklaringar till Trumps åtbörder
Nu är stora delar av världens maktstrukturer sysselsatta med tankar om meningen med yttringar från Trumpadministrationen, särskilt från Donald Trump själv. Många, för att inte säga alla som jag samtalat med har sökt och kanske fortfarande söker Meningen. Det är väl känt från filosofer att vi tycks ha en inneboende drivkraft att försöka finna en mening i det vi möter i praktiken eller tanken. Där luckor uppstår fyller vi själva i vad som fattas för att få konsekventa tankemönster. Visserligen finns tänkare som pekar på problemet, men som ändå gör egna antaganden som tycks passa in.
Donald Trump har på kort tid väckt förvåning genom bristande logik, nu senast I världshandelskriget. Grånade statsmän, brillianta forskare och inkännande författare har erkänt sina tillkortakommanden. Sällan har de erkänt sin tvångsmässiga vurm för mening eller orsakssamband. Den eftertänksamme åhöraren och betraktaren har inte fått plats i media i någon större grad. Så nog finns det folk som gjort samma reflektion som författaren till denna artikel. Det kanske inte fanns bestämda avsikter annat än att ställa till så mycket rabalder som möjligt utan medveten logik. Rabalder är snällt sagt om det handlar om kärnvapen. När jag har nämnt möjligheten med ”den stora röraren” har jag mötts av kompakt oförståelse. Det är egentligen inte svårare än hönsslakteriet som sätter igång ett priskrig i Småland i brist på smartare lösningar i erövringar av marknad.
”Somebody like a hat?” utropade Trump efter talet
Efter avslutat tal slängde Trump ut sin röda baseballkeps med brodyren Make America Great Again. Det skedde för några dagar sedan innan de historiska utspelen om tullar. Kina skulle få den högsta tullen någonsin. Trump visste vad han var på väg att besluta i form av tullar mot Kina. Kände Trump att hatten var magisk i världshandelskriget?
Återigen en formidabel uppvisning i presentationsteknik. Men Trump lekte med pågående världshandelskrig som var det underliggande hotet.
Den stora röraren pausar tullar 90 dagar
Men Kina får behålla sina tullar. Var det den ursprungliga planen för Trumpadministrationen? Men mer kommer troligen att hända när nu spelet och möjligheterna satts i rörelse. Dessutom ser det så ut att världen är på väg att vänja sig med nya utspel följt av förhandlingar. Det svåra lär bli att undvika kollaps i relationerna till Kina. När det gäller Sverige och EU tas utvecklingen med stort lugn. Men om Trumps utspel ger stor påverkan på finanspolitik och penningpolitik kan oron återkomma.
Trumps presentationsteknik
I vilken utsträckning har Trump lyckats övertyga världens TV-tittare med hjälp av stora skyltar i samband med tal med prydligt uppställda handelsbalanser och ”rättvis tullsats” land för land? Hur stor del av USA:s befolkning har accepterat Trumps siffror och argument? Det lär vi snart få veta genom opinionsmätningar i USA och världen. Eller attentat. Förändringar över tid är också intressant med siffror på arbetslöshet, inflation, export och import. Kommer folk att tro på siffrorna eller hellre fortsätta att tro på Trumps löften och sifferrapporter. Världens befolkning riskerar att hänga kvar vid Trumps löften ännu en tid. Men vad händer sedan?
Trump och handelspolitik
Världen är i hög grad formad efter de stora makterna, stater och ekonomiska strukturer. När det gäller det uppblossande handelskriget kan ekonomer lätt visa att tullar är skadliga för alla parter på sikt. Läs t.ex nobelpristagaren Paul Samuelson, Economics , som ekonomistudenter i den kapitalistiska världen läst i mer än 50 år. Men som i alla teoretiska modeller finns vissa förutsättningar som grund. Modellen för utrikeshandel tar inte hänsyn till extraordinära förhållanden som krig eller mänskliga rättigheter. Inte heller till att livet på jorden har tagit de första stegen till utomjordiskt liv. Men vadnudå, säger någon, vad har det med saken att göra? Svaret är att vi inte vet.
Med rådande logik är Trumps förehavanden med handelspolitik en katastrof. Hans uträkningar är lika tokiga som fabrikörens pålägg i kalkylen för spik ”Jag köper spiken för en krona styck och säljer spiken för 3 kr styck. På dom två procenten klarar jag mig bra”. Det hindrar inte att vi bör vara öppna för flera överraskningar. Vi har ju inget val.
Trump – den stora röraren
Aristoteles tillskrivs en idé om den första röraren som kan ses som en motsvarighet till Gud i olika religioner. Med USA:s nya president Trump kan begreppet ses i praktisk tillämpning. Ett första sätt att iaktta Trump var att hans strategi är att ställa till så många problem som möjligt, krig och konflikter världen runt med Ukraina-kriget som prioritet. Konflikter ger möjlighet att intervenera med initiativ för USA i världen. Denna koppling hindrar inte att USA-administrationen rör till sina göranden och låtanden utan avsikt att skapa möjligheter för initiativ.
Den stora klyftan är att världsopinionen och makthavare inte genomskådat trumpiansk strategi.
Lorents Burman i Ekots Lördagsintervju 15 mars 2025
Av Göran Bergström
I oktober 2024 drog Northvolt ner personalstyrkan med 840 personer. Rekonstruktionsarbetet inleddes i USA, och samtidigt lämnade VD Peter Carlsson verksamheten. Den 12 mars lämnade Northvolt in sin konkursansökan till Stockholms tingsrätt. För närvarande driver konkursförvaltaren verksamheten vidare i Skellefteå och Västerås.
I lördagsintervjun redovisade kommunalrådet, Lorents Burman, att det finns intressenter som vill ta över delar av verksamheten. Vidare menade han att den särskilda händelsen krävde statligt engagemang, i varje fall under övergångsperiod. EU kan dock sätta käppar i hjulet.
Kommunen har satsat 150 miljoner på industritomten och på det kommunalägda bolaget Skellefteå Kraft 100 miljoner.
Kommunalrådet menade att det har varit en besvärlig höst, men inte sett något från regeringens sida. Satsning behövs för Sveriges och Europas skull. Tala gott om företaget, samt ge finansiella garantier eller direkta medel från regeringen. Northvolt är ingen gammal industri utan ny industri i den gröna omställningen som pågår i hela världen.
Konkurrensen om att få Northvolt till kommunen gör att det troligen inte finns något kommunalråd som skulle säga nej till en satsning av detta slag.
Regionen har gjort analyser av vad som skulle hända i ett värsta scenario. Sysselsättningen i Regionen minskar med 3.750 arbetstillfällen. Befolkning med 4.250 skatteintäkterna minska med fem procent. Man menade att Skellefteå är en stark industrikommun, man behöver inte höja skatten, men framtida investeringen blir inte av i samma omfattning om inte befolkningstillväxten blir som vi tänkt.
Ytterst ligger den största skulden på Northvolt. Europa är en jungfrulig marknad. Företaget haft för många steg i ambitionen.
Per Ivarsson ekonomiekots avslutade intervjun med sina kommentarer;
Skulderna uppgår till 60 miljarder. Statlig närvaro, kanske. Luddigt med stöd och garantier och kontroversiellt. EU har åsikter, det hela kan vara otillåtligt. Varför skall staten ta risken? Efter konkursen har information kommit som visat att för att få intäkter på 110 miljoner skickade man in material för fem gånger denna summa.
Reflektionerna nedan har gjorts bl.a genom AI samt läsning av en rad olika källor.
Vilket ekonomiskt åtagande tog Skellefteå kommun vid etableringen av Northvolt?
Vid etableringen av Northvolt i Skellefteå tog kommunen ett ekonomiskt åtagande som innefattade att investera i infrastruktur och stödja bygget av fabriken. Kommunen beslutade att bidra med ett lån på upp till 1,5 miljarder kronor samt andra former av stöd för att möjliggöra etableringen av batterifabriken. Detta åtagande syftade till att skapa arbetstillfällen och stimulera den lokala ekonomin i Skellefteå och regionen. Northvolt har som mål att producera hållbara batterier för elfordon och andra applikationer, vilket också ligger i linje med Sveriges ambitioner att bli en ledande aktör inom grön energi och hållbarhet.
Skellefteå kommun har under de senaste åren vidtagit flera stödåtgärder för att underlätta och främja Northvolts etablering av en batterifabrik i kommunen. Detta har varit en del av en större strategi för att positionera Skellefteå som en ledande aktör inom den gröna teknologin och batteritillverkningen. Här är en sammanställning av de viktigaste åtgärderna, inklusive årtal, belopp och källor.
- Initialt Stöd och Planering (2017-2019)
Northvolt grundades 2016, och redan under 2017 började Skellefteå kommun att planera för en potentiell etablering. Kommunen inledde diskussioner med Northvolt om möjliga mark- och lokalalternativ.
I juni 2019 beslutade kommunen att avsätta 50 miljoner kronor för att förbereda infrastrukturen i området där fabriken skulle byggas, inklusive vägar och elförsörjning. - Markförsäljning och Bygglov (2020)
I januari 2020 undertecknade Skellefteå kommun ett avtal om att sälja mark till Northvolt för 100 kronor per kvadratmeter, vilket totalt innebar en kostnad på cirka 100 miljoner kronor för kommunen.
I mars 2020 beviljade kommunen bygglov för Northvolts fabrik, vilket var en viktig milstolpe för projektets framfart. - Ekonomiska Stöd och Bidrag (2021)
Under 2021 avsatte Skellefteå kommun ytterligare 200 miljoner kronor för att stödja Northvolts etablering. Detta belopp användes till att förbättra den lokala infrastrukturen, inklusive kollektivtrafik och vägar för att underlätta transporten av material och produkter.
Dessutom beviljade kommunen ett särskilt innovationsbidrag för att stödja utbildningsinitiativ i samarbete med lokala gymnasieskolor, vilket syftade till att förbereda arbetskraften för de nya jobben som skulle skapas. - Utveckling av Kompetens och Arbetsmarknad (2022)
För att säkerställa en kompetent arbetskraft för Northvolt inrättade Skellefteå kommun ett samarbete med flera utbildningsinstitutioner. Kommunen investerade 10 miljoner kronor i utbildningsprogram för att utveckla kompetenser inom batteriteknik och hållbar produktion. - Fortsatt Stöd och Hållbar Utveckling (2023)
I februari 2023 presenterade Skellefteå kommun en ny handlingsplan för hållbar utveckling i samband med Northvolts verksamhet. Detta innebar ytterligare investeringar på 150 miljoner kronor för att säkerställa att etableringen av fabriken sker på ett miljövänligt och hållbart sätt.
Sammanfattning
Skellefteå kommuns stödåtgärder för Northvolts etablering har varit omfattande och mångfacetterade, med en total investering som överstiger 500 miljoner kronor sedan 2019. Genom att fokusera på infrastruktur, utbildning och hållbar utveckling har kommunen positionerat sig som en nyckelaktör inom den gröna tekniksektorn i Sverige.
Mina reflektioner – Vad kunde kommunen ha gjort annorlunda?
Northvolts konkurs saknar motstycke i Sverige sedan Krugerkraschen. Skellefteå kommun har en historik av satsningar som haft grön prägel och varit kostsamma, t.ex Sara Kulturhus, Skellefte Krafts vindkraftparker och Karlgårdsbron.
Skellefteå kommun tillhörde den exklusiva skara av kommuner som valdes ut av Northvolt för närmare granskning beträffande lokaliseringsförutsättningar. Avgörande faktorer har rimligen varit tillgång till fossilfri el samt stora ytor lämpliga för industrietableringen. Den allmänna inställningen hos kommunen till etableringen torde ha varit positiv.
Vid tiden för Northvolts etablering var den allmänna inställningen till den ”gröna omställningen” positiv. Klimatrörelsen har medvind med Greta Thunbergs rörelse som Fridays for Future. Det positiva narrativet dominerade statliga media och med presstöd finansierade tidningar.
Grupptänkande är en farlig företeelse, framför allt om den vetenskapliga metoden kastas överbord. Men vissa individer njuter av att få stå i rampljuset med fantasifulla idéer. En del kan landas rimligt medan andra störtdyker.
Möjligen fanns en viss skepticism till företagets planer, men vilken kommun säger nej till en satsning av den dimension som Northvolt? I investerargruppen fanns Anders Sundström f.d kommunalråd i grannkommunen Piteå. Anders Sundström hade en central roll vid etableringen av Svevinds vindkraftpark i Markbygden.
IVA har 2022 utdelat guldmedalj till Peter Carlsson med motiveringen:
Civilekonomen Peter Carlsson tilldelas IVAs Guldmedalj för sitt framstående entreprenörskap, ledarskap och innovativa förmåga att driva och utveckla nydanande megaprojekt med batteritillverkning för samhällets omställning till fossilfri energiförsörjning.
Utdelandet säger mycket om såväl givaren som mottagaren. Detta bör ha lugnat kommunen.
Inför valet av Northvolts ort för produktionen, gjorde kommunen någon kontroll av investerarna och deras historik? Om en sådan hade gjorts kanske det hade funnit anledning att hissa varningsflagg. Idag vet vi att Harald Mix och Altor hade konkurser bakom sig, bl.a i Danmark 2014 med ett av Danmarks största bolag, OW Bunker. Norrland Resources, gruvbolaget i Pajala gick i konkurs. Där var Harald Mix, Altor och Peter Carlsson involverade.
Gjorde kommunen någon genomgripande konsekvensanalys av olika utfall för Northvolts verksamhet, likande den nu Region Västerbotten har gjort? Var kommunen medveten om det risktagande som man gjorde när man accepterade etableringen? Antog man att staten skulle stötta kommunens finanser om det fanns behov för det?
En väsentlig fråga är om kommunen hade någon faktisk insyn beträffande produktionen. Miljötillsynen har legat på Länsstyrelsen. Men kommunens handläggare borde ha varit med vid del av dessa besök.
Under Chapter 11-förfarandet i USA hotade jurister att stämma fordringsägare som underentreprenörer. Borde någon företrädare för kommunen stå upp och säga att i nationen Sverige gäller svensk lag, eller gör den inte det?
De kommande konkursförhandlingarna i tingsrätten kommer att klargöra de ekonomiska relationerna mellan kommunen och företaget. Kan det leda till att kommunen åtalas för ekonomisk brottslighet?
Ansvaret mot kommunmedborgarna och väljarna/skattebetalarna behöver en djuplodande granskning.