Säkramiljön.nu

Utvisningar som lösning på Sveriges problem har smugit sig på oss. Extrema exempel har visats nästan på pin kiv trots att de knappast kommer att inträffa. Det är viktigt att tänka efter själv hur viktiga eller oviktiga invandrare är. Mycket sällan träffar jag själv på invandrare som jag helst vill förpassa till vederbörandes hemland. Om det nu funnes något sådant. Å andra sidan kan jag också tycka saker om rotade svenskar. Det vore ett enormt slöseri att utvisa invandrare som lyckats komma på plats med språkkunskaper och yrkeskunskaper eller viljan att utbilda sig och göra rätt för sig. Kunskaper i svenska språket kan inte nog uppskattas och beundras.

Det behöver inte betyda att att medborgare inte ska kunna stå emot dåliga och farliga tendenser som följer med, väller in. Brottslighet har visat sig vara ett gigantiskt problem. Där ska utvisning kunna användas som ett korrektiv och det med skyndsamhet och kraft. Vi behöver också diskutera destruktiva avarter som följer med islam men också alla andra religioner.

Men huvudsaken är att ta tillvara mänskliga resurser med värderingar som grundas på humanism.

Istället för att fortsätta att tala om Palmemordet är det tillsvidare lämpligt att införa en ny benämning. Palmegåtan kan användas så länge som privatspanare ifrågasatt Palmes påstådda död för 40 år sedan den 28 februari 1986. Privatspanarna har ett starkt argument för tvivel nämligen att korrekt dödsattest inte kunnat uppvisas. Se SwebbTV som inför 40 årsdagen för dramat på Sveavägen i Stockholm gjort en intervju med privatspanaren och författaren Claes Hedberg, en av många som vigt sitt liv åt gåtan. Hedberg hävdar att Palme aldrig blivit mördad som det påståtts, utan att han fördes till Dala Airport för vidare transport från Sverige den 29 februari 1986 i ett regeringsplan till Frankrike, därefter på okänt sätt till USA där han ska ha fått ny identitet, för att därefter komma till Ryssland där ha ska levt återstoden av sitt liv. 

Hur har detta narrativ tagits emot? Hur kommer det sig att många vittnesbörd om händelseutvecklingen kommit sent, långt senare? Hur kommer den officiella hållningen att presenteras när historien på nytt ska kommenteras av olika representanter för politik och samhälle, med flera? Kommer ändrade ställningstaganden att genomsyra medias rapportering den närmaste tiden? Det kan komma att bli förvirrande i den fortsatta diskussionen att benämningen ”Palmemordet” används oavsett om det syftar på mord eller försvinnande. Dessa ord är heller inte varandra uteslutande – för att här och nu komplicera gåtan ytterligare.

Idag är reaktionerna ännu inte döda efter chockvågor från Jeffrey Epstein. Namnet är nu lika mycket ett begrepp som ett personnamn. Sutenören med ett globalt system för kadrar av sexhungriga affärsmän och politiker av båda kön. Behoven har varit starka och de som haft kontakter och pengar har kunnat välja sin väg till paradiset. Problemen som följer i kölvattnet är outsägliga. 

Rättsfall som prövningen i svensk domstol av påstådda sexövergrepp av Micke Leijnegard blir bara patetisk. Det var det redan med de första svarta rubrikerna i svenska media. Nu får vi veta att facebookvänner har blivit en nyckelfråga. Domaren i tingsrätten har visat sig ha vänkoppling till den förfördelade kvinnan som tog emot ovälkomna kyssar.  Så vi har att vänta nya turer i domstolsväsendet. Kommer nya bevis och världshändelserna att hjälpa domarna att frikänna Micke Leijnegard? Jag är tyvärr inte så säker på det i woke-Sverige.

På något sätt är de här två ytterligheterna välkomna som ögonöppnare som kan ge perspektiv för alla möjliga människor, unga som gamla. Vanligt folk – som det brukar heta – får nog ganska lätt att förlåta övertrampet. Och svenskt rättsväsende får på nytt löjets skimmer. Lidande och skam blev det ändå. 

Svenska upptäcktsresanden var minst lika offensiva som dagens topp-politiker i USA:

1912: Ett varningsord, Sven Hedin:

Aldrig har väl vår indolens, vår sömnaktighet framträdt inför hela världen i en skarpare dager än då, i junisolens glans.

Idag 2026 har vi att förhålla oss till både indolens och dess motsats överaktivitet. Geopolitiken kan illustrera dessa motsatser. Yttranden från USA:s ledare med Trump i spetsen visar på detta. Trump gjorde ett utspel om Grönland som gav reaktioner. De chockade den sömnaktighet som varit förhärskande i ett stort antal länder i Europa, inte minst Danmark. Nu är all indolens utbytt till engagemang, idag omvittnad vid säkerhetskonferensen i München, bl.a genom talet av utrikesminister Marco Rubio. Kommer samarbetet att öka efter en tids nedgång? 

AI-översikt för Sven Hedins upptäckstsresor, bl.a till Grönland:

Sven Hedin (1865–1952) var en världsberömd svensk upptäcktsresande, geograf och författare, främst känd för sina omfattande expeditioner i Centralasien och Tibet.

När det gäller kopplingar till Grönland och polartrakterna visar sökresultaten följande:

• Inspirerad av polarforskning: Som ung läste Hedin om Adolf Erik Nordenskiölds ”djärva färder” till bland annat Grönland, Spetsbergen och Novaja Semlja, vilket inspirerade honom.
• Flagga № 80: Det finns referenser till en ”Expedition till Grönland med flagga № 80” i samband med diskussioner om Sven Hedins spår och Explorers Club.
• Sammanhang: Medan Nordenskiöld och Andrée fokuserade på Arktis/Grönland, fokuserade Sven Hedin nästan uteslutande sina egna expeditioner på de ”vita fläckarna” på kartan i Tibet och Centralasien. 

Sammanfattningsvis är Sven Hedin främst förknippad med Asien, men han levde och verkade under den guldålder av svensk upptäcktsresa där Grönland var en annan stor arena.

I Norge har man i nuläget visat sina sämsta sidor med korruption och brottslighet uppmärksammade inom politiken och den väl omgärdade statsledningen med kungahus och excellenser. Den som följt förfallet vet att det pågått en längre tid; som jag minns det ända från mitten av 80-talet. Det sammanfaller med vår egen postpalmeanska era. Ärligt talat finns inget före och efter. Ständigt och jämt har Mammon och motsatserna Eros/Thanatos fördunklat vår syn.

För den fortsatta bevakningen är det välbetänkt att inte hemfalla åt skadeglädje. Vi vet ännu inte vad som finns i listan som alla suktar efter, namnen på Epsteins mottagare i form av pengar och sex. Räkna med ett fyrverkeri av kändisar och doldisar!

Härdsmältan i kungahuset och korruptionen i Arbeiderpartiets topp förgiftar Norge.

Läs text på FB om NRK/Brennpunkt som redan för 30 år sedan avslöjade Terje Röd Larsen med flera angående brottslighet och korruption.

Produktion av hybridkyckling för köttets skull började i mitten av 1950-talet. Omfattningen tilltog långsamt i början för att öka kraftigt i slutet av seklet. De problem som UG visade på kan tillskrivas bristfälliga kunskaper i alla led. Orsakerna kan sökas i branschens brist på know-how om de krav som fanns för bra kycklingproduktion. Ända fram till slutet av 1980-talet var det grisbönderna som styrde och ställde även för kyckling. Det säger sig själv att grisbönderna inte ville ge kycklingintressen förtur. Strukturen i branschen har sedemera ändrats grundligt, men tröga makthavare har inte förmått att ligga på topp. UG visade hur långsamväxande raser ger bättre djurvälfärd och nöjda konsumenter.

AI svarar:

Ja — det finns dokumenterad kontakt mellan Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes, men det är framför allt i historiska sammanhang från 1980- och 1990-talet, inte något nyare formellt samarbete dokumenterat i offentliga källor.

Exempel på kontaktytor

1. FAFO – Fagbevegelsens senter for forskning, utredning og dokumentasjon

• Både Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes var starkt knutna till FAFO — Rød-Larsen som daglig leder och Hernes som forskningsledare under institutets uppstart i början av 1980-talet.

2. Vänner och professionella kontakter i norsk politik

• Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes var del av samma politiska och forsknings-nätverk inom norsk Arbeiderparti, med många gemensamma kontakter och engagemang. Till och med Hernes höll tal och medverkade vid Rød-Larsens 50-årsdag enligt samtida rapportering.

3. Akademisk och publicistisk anknytning

• Terje Rød-Larsen var redaktör för en bok med festskrift till Gudmund Hernes’ 50-årsdag — Kompetanse og kontrovers. Detta visar att de var engagerade i samma akademiska kretsar och samarbetade i publikationer.

Sammanfattning

Det finns historisk dokumentation på att Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes har haft kontakt — både genom gemensamt arbete i FAFO, som kollegor i politiska och samhällsvetenskapliga sammanhang, och genom gemensamma publikationer.

Däremot finns det ingen offentlig information som tydligt visar att de haft formella samarbeten eller kontakttyper efter 2000-talets början (t.ex. senare konsultuppdrag eller politiskt engagemang), baserat på tillgängliga källor.

Jag gjorde en ny sökning efter modernare, dokumenterade sammanhang där Terje Rød-Larsen och Gudmund Hernes nämns tillsammans — men det finns inget i öppna, nyare källor (efter år 2000) som tyder på att de har haft direkta samarbeten eller kontakttyper nyligen (såsom artiklar, projekt, rapporter eller uppdrag gemensamt).

Här är vad som kan bekräftas utifrån tillgängliga källor:

Bevisad historisk kontakt

✔️ De har känt varandra sedan 1980-talet — båda var centrala vid etableringen av forskningsinstitutet FAFO:

• Rød-Larsen var daglig leder, och Hernes var forskningsleder där mellan 1983 och 1988.

✔️ Hernes var med och talade på Rød-Larsens 50-årsdag 1997, vilket visar personlig och professionell kontakt i ett akademiskt/politisk sammanhang.
✔️ Rød-Larsen redigerade en festskrift till Hernes’ 50-årsdag (1991), vilket är ett konkret dokumenterat samarbete i akademisk/publicistisk form.

Samarbete i politiska sammanhang

✔️ Båda var med i samma norska statsministringskabinett (Jagland-regjeringen 1996–97):

• Terje Rød-Larsen: Minister utan departement / planleggingsminister
• Gudmund Hernes: Helseminister (hälsa)

Det innebär att de tjänstgjorde i regeringen samtidigt, vilket kan kvalificeras som professionell kontakt.

Ingen nyare offentlig kontakt bekräftad

I mina sökresultat finns INGA öppna källor från senare år (t.ex. 2000-talets senare del eller 2020-tal) som dokumenterar att de samarbetat direkt i ett projekt, skrivit något tillsammans, medverkat i samma rapport eller haft affärsrelationer.

Med andra ord:
Det finns tydlig historisk dokumentation på kontakt i forskning, politik och socialt sammanhang fram till ca slutet av 1990-talet.
Det finns inte offentlig, verifierad information om nyare kontakt mellan dem.

ChatGPT kan begå misstag. Kontrollera viktig information.

Här finns många bilder (Yahoo).