Fula ord på miljöarenan

Fossilt och icke fossilt är gamla ord i energidebatten som ofta är centrala i miljödiskursen. Här har slipade debattörer skapat begreppet förnyelsebart. Litegrann som att äta tårtan och behålla den. Kärnkraftförespråkarna har kontrat med att uran icke ger upphov till koldioxid. CO2 påstås ge upphov till uppvärmning av planeten. Andra kallar CO2 för livets gas. Argument föder motargument.

Med fortsatt forskning är det inte förvånande att gamla ord blir fula ord. Inom energi och miljö bedöms AI få pyramidala effekter. Om bubblan spricker, då blir AI en ful akronym och företeelse.

Fula ord på den politiska arenan

Extrem, extremhöger och extremvänster ingår i vardagsspråket och inte minst i den politiska debatten. Orden tycks vara lätta att ta till för alla grader som beskrivning av motståndare och motstånd. Orden får anses som eroderade till en nivå som är till intet förpliktande. Sammansättningar med ytter- har tagit plats, som i ytterhöger och yttervänster. Med tanke på betydelseglidning och nedslitning kan orden kallas ”fula ord” för att signalera motsättningar i användning och betydelse med ett stänk av humor.

Det finns fler exempel. Invandrarmotstånd brukar användas som tillmäle när det egentligen handlar om invandringsmotstånd. Om debatten orsakat ökad puls är det lätt att förväxla dessa ord som har olika innebörd, något som kan tappas bort i stridens hetta. Orden blir fula ord och blir tabubelagda.

EU-motstånd och EU-motståndare används slarvigt som synonyma. Personer som jobbar med analys av EU kan komma fram till enskilda frågor att kritisera. Det behöver inte betyda ett generellt EU-motstånd ej heller att vederbörande ska ses som EU-motståndare.

Summa summarum så finns det många ord som används på ett sådant sätt att de blir överladdade fula ord. Eftertanke är tillrådligt. Ord som används som slagträ, t.ex ytterhöger eller EU-motstånd eller vänsterextremist kan bli ord som tappar respekt för diskursen. 

Frankrikes nationaldag den 14 juli.

”Nous sommes un grand pays”. [Vi är ett stort land] ingår i en lång fransk politisk tradition som går tillbaka till Charles de Gaulle och ännu längre, där föreställningen om Frankrike som ”un grand pays” eller ”une grande nation” återkommer hos presidenter och statsmän från olika politiska läger. Just denna nationaldag innehåller stora utmaningar mot den franska nationen genom skogsbränder nära Paris och i sydväst och i syd. Idag spelar Frankrike VM i fotboll på själva nationaldagen. Matchen gäller semifinal mot Spanien. Frankrike har ställt ut ökade krigsinsatser för Ukraina sedan 2022 när kriget bröt ut. Det stora landet och den politiska makten utmanas till bristningsgränsen. 

Tyska biljättar drar ned med ringar på vattnet i hela världen 

Massuppsägningar förutses i den tyska bilindustrin, för Volkswagen i storleksordningen 40.000 jobb de närmaste åren. I Sverige har reaktionen varit stark i leverantörsledet. Så långt kan de flesta hänga med och känna oro. Vad som inte kommer fram är verkningarna på en hel näringslivskultur och konsumtionskultur. När vi samtalar om förhållanden på dessa områden tänker vi gärna på mat och andra snabbrörliga konsumtionsvaror och betydelsen för sysselsättning. Det är också här vi dagligen möter reklam i butiker och i media. 

Bilindustrin och andra kapitalvarubranscher har betydelse för forskning och marknadsföring, utöver den fysiska produktionen. Om vi väljer att studera sambandet mellan tysk bilindustri och svensk ekonomi, krävs omfattande studier av många näringar. I detta nätverk ingår även stödjande näringar, utbildning och forskning som vi upptäcker med utblickar. Nationalekonomer talar om multiplikatoreffekten. Ett enda jobb hos en tillverkare av kablage till en bil kan leda till ytterligare två förlorade jobb i andra näringar. Allt det där är ekonomer och politiker jätteduktiga att förklara. Men vad ekonomer och politiker inte är lika duktiga att förklara är följdverkningar på utbildningsväsendet, utveckling av marknadsföringsmetoder och skador på framtidsförväntningar hos ungdomar. Mycket är inte mätbart, men betydelsebärande. 

Så om du orkar, tänk längre än tappad försäljning av kablage till Volkswagen. 

Statsmedias nya uppgift

Aftonbladet, Andreas Cervenka skriver idag klart om en förvandling som Sverige är i början av – till krigsekonomi. Det betyder att industrin och samhället tar ökad andel av landets resurser för att möta krigshotet. Även statstelevisionen och statsradion borde ta mer tid i anspråk för att rapportera och undervisa medborgarna och näringslivet. Det är något som tar tid att planera och genomföra. 

Framgång i FN för minister 

Svenske migrationsministern Johan Forssell (M) bedriver en kampanj i FN för att göra det lättare att utvisa dömda våldtäktsmän. Målet är att ändra 1951 års flyktingkonvention så att våldtäkt alltid leder till undantag från skyddsstatus, vilket ska göra det möjligt att utvisa individer även om de riskerar förföljelse i sina hemländer.

Nazi-kortet

Tidningen Kvartal i sitt senaste nummer har en artikel om Kristdemokraternas bruna rötter. ”Bruna rötter” är ett relativt nytt tillmäle för att variera nazism och fascism. Gamla beteckningar har tagits upp, troligen i tron att det ska ge ökad styrka åt framställningen. De ovan nämnda beteckningarna har fått ökad användning. I Sverige har uttrycken använts i kritiken av Sverigedemokraterna, där en vitbok har sökt redovisa historisk sanningshalt. Användningen av tillmälen har spridits med ökad nivellering och minskad urskiljning. Jämförelsen med kommunistskräcken i USA efter andra världskriget är angelägen för att lära sig av andra länders misstag och förtrycksmetoder. Det gäller stora delar av västvärlden. Kommunistspöket försvann så småningom i skrämselpropagandan och har ersatts av annat. Tro inte att vulgärpropaganda försvunnit från kartan! 

I svensk politisk strid har nazikortet används mot alla riksdagspartier sedan nazismens uppkomst utom mot kommunister och socialister. Nu har påståenden om bruna rötter och nazi-bakgrund aktualiserats även beträffande Kristdemokraterna. Har vi att göra med en historisk pendel? När kommer kommunismen åter i samhällsdebatten? Vad är EU om inte en socialistisk modell med centralplanering? Hur ska EU:s ansvar för miljoner döda i Ukrainakriget värderas. Nazister i Ukraina har medverkat…

Vem tror på rektorn vid SU betr prov för invandrare?

Rektorn har tydligen tagit emot en förfrågan om utformning av prov för invandrare. Syftet är att provet ska avgöra vederbörandes rätt att stanna i Sverige. I en radiointervju räknade rektorn upp en rad kriterier för att provets form och innehåll skulle bli rättssäkert. Inte något att göra på en kafferast, lät det som. Är det möjligen så att rektorn agerar med egna syften? Är man rädd för kritik att samverka med Tidö-regeringen? För att skjuta på provmöjligheterna till efter valet? Om de rödgröna kommer till makten kan de tänkas omforma eller avskaffa provet. Det kan de rödgröna använda i valkampanjen och vinna ännu fler röster hos invandrargrupper. Minister Johan Forsell har gjort självmål.

Bibliotekets hylla med ”3 böcker för 10 kr”

En gång per år, på försommaren försöker jag välja de tre böckerna. På mitt bibliotek i Näsbypark var det ganska utplockat. Men det är bara att fortsätta söka tills att de tre valda böckerna plötsligt känns oumbärliga. I år var det dock lite genant då det vid hemkomsten visade sig ha insmugit en dubblett, boken om Candide. Blir bra som bokpresent nästa jul. Det märkliga är att denna process blottlägger intressen som slumrar och som förtjänar ett uppvaknande. Den andra boken är av Eva Dahlgren ”Vad hände med barnen? Hur de minsta blev en handelsvara.” (2017). Det är upprörande läsning om barn utan föräldrar på 1920- och 30-talet som kan levandegöras tack vare Stockholms stadsarkiv med fotoalbum från Lilla Hemmet, Kungsholmen. Den tredje boken är författad av Karin Zingmark ”Maxa snacket” (2017). Jag har i många år undrat hur hon arbetat med kommunikation i stora företag. Nu är det plötsligt intressant att begrunda stora förändringar på 10 år. Kommunikation har sedan ett decennium i hög grad integrerats med företagets alla funktioner, utan att måsta ha en kommunikationsansvarig. På ett annat bibliotek, t.ex Åkersberga som gallrar utan pardon, skulle jag lätt kunna hitta dubbla antalet som känns oumbärliga. Men med åren har bokhögarna vuxit och jag bävar inför att måsta hitta arvtagare. Det kan bli bokkassar som lämnas till något antikvariat.